En blog om mig och min familjs liv och leverne i Blentarp. Dess främsta syfte är att försöka krympa avståndet mellan Blentarp och Kumla och dela med oss av vår vardag till er som vi inte träffar så ofta som vi skulle vilja! Jag misstänker att det till största del kommer handla om Hanna men även lite annat som rör sig i mitt huvud. Vi får se!

Puss o Kram

Ingela

torsdag 10 mars 2011

Crazy Days i Peking

Söndag
Jag och min kollega landade i Peking vid 13- tiden. Resan var lång. Jag trodde jag skulle dö. Inte på grund av någon flygkatastrof utan av tristess. Jag kan verkligen inte sova på flygplan..
För att ändå hålla oss vakna så åkte vi till Yashau market där vi gick runt som Zoombies, våning efter våning, till tonerna av ’hey, pletty lady, you wanna buy, I give you good plice”  På våning 5 stannade vi till och unnande oss fotmassage och manikyr för  ~70 spänn. Trevligt.
Slocknade strax efter 21 men vaknade vid och hade en fruktansvärd hemlängtan! Somnade om 2 timmar senare med Hannas snuttefilt i handen (lite patetisk ..jag vet..).  Nämnda snuttis låg fint ihopvikt på sängen dagen därpå.. undrar vad städerskan tänkte..
Måndag
Första arbetsdagen på fabriken blev lång.. Jobb till ~19 och sedan middag på ’Banana Leaf’ Thai restaurang där ingen pratade eller förstod Engelska.  Vi försökte be om kvitto och den 3:e personen vi frågade sken upp, nickade och skyndade iväg. Äntligen nån som förstod tänkte vi. Tills hon leende och mycket nöjd kom tillbaka med en våtservett..
Tisdag
Började morgonen med det vanliga taxi äventyret. Trots instruktioner från hotell personal, utskriven karta och adress på kinesiska, så hittar de i alla fall inte. På vägen rings ett flertal personer upp som han ber oss prata med för de kan Engelska.. (inte helt sant det heller)  Men med hjälp av viftande till höger och vänster och förmodligen lite tur så kommer vi fram till sist.  Väl framme så ignorerar han (eller missförstår) vårt tecken att han ska stanna intill trottoarkanten utan gör en MYCKET otillåten sväng in på området, förbi säkerhetsvakten. Vakten rusar ut efter taxin, ilsket viftande och våran chaufför börjar skratta hysteriskt, kör ut igen och släpper av oss. Den mycket upprörda vakten vägrar släppa in oss och vi får ringa efter hjälp.
Efter en kaotisk dag avslutade vi kvällen på en Indisk restaurang. Maten smakade extra bra då lunchen bestod av ett halvt paket kex och 20 koppar kaffe… Nu är klockan 2 på natten och jag är klarvaken. Undrar varför.
… to be continued!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar